Fetma och övervikt – orsaker och mätmetoder

Vilka tankar väcker övervikt och fetma hos dig? För mycket vikt, eller kanske ohälsosamma matval? Otillräcklig fysisk aktivitet? Tidningsartiklar och TV-program om viktminskning? Tycker du att du redan har tillräckligt med information, men dina egna tankar och känslor hindrar förändring?

Kanske känner du skuld över din situation och en känsla av otillräcklighet när dina mål har glidit allt längre bort? Eller kanske har du märkt att orsakerna till ditt överätande är mer relaterade till stress eller ensamhet än till verklig hunger eller brist på kunskap.

Fetma är särskilt kopplad till kroppens metabolism

Övervikt är kopplad till många olika faktorer, och det är sällan man kan peka ut en enda orsak. Faktum är att de vetenskapliga mekanismerna bakom fetma ofta missförstås, både på individnivå och bland beslutsfattare eller inom sjukvården.

Ur ett metaboliskt perspektiv uppstår övervikt och fetma när vi äter eller dricker fler kalorier än vi förbrukar. Med tiden lagras den oanvända energin som extra fett i kroppens fettvävnad, och en persons vikt ökar.

Försvinner övervikten när man äter mindre?

Att gå ner i vikt och hålla den borta kräver faktiskt mer än att bara äta mindre och röra på sig mer. Ofta läser vi på debattsidor eller kanske hör från våra smala vänner en mycket förenklad version av hur man håller vikten under kontroll: ”När man äter mindre än man förbrukar, så går man ner i vikt.” Metaboliskt och matematiskt är detta sant – men det är en överraskande tunn instruktion för den som har försökt länge och ihärdigt att gå ner i vikt.

Om du har diskuterat din övervikt inom vården kan du ha fått råd som ”försök äta mindre” eller ”rör på dig mer” eller till och med den ofta sårande kommentaren ”ta dig i kragen nu”. Alla dessa till synes förnuftiga råd kan beroende på situationen vara felaktiga, och i de följande kapitlen kommer jag att förklara varför det är så.

Fetma och övervikt är individuella frågor för varje kropp

Faktum är att många olika faktorer påverkar vår kalori- eller energibalans, såsom vår egen fysiologi, det vill säga vår kropps individuella funktionsmekanism, vårt genetiska arv från våra föräldrar, vår livsmiljö, vår sociala och ekonomiska situation – och särskilt psykologiska faktorer. Dessa psykologiska faktorer påverkar oss verkligen mycket, särskilt vår förmåga att upprätthålla viktkontroll på längre sikt.

Kroppens homeostatiska system påverkar aptiten och till och med energiförbrukningen

Och det är inte allt: vår kroppsvikt påverkas av kroppens homeostatiska system, som påverkar vår aptit, mängden mat och dryck vi konsumerar, och vår energiförbrukning. Många delar av kroppen är involverade i denna komplexa process, inklusive hypotalamus i hjärnan (som bearbetar hormonella och neurologiska signalsubstanser från andra hjärnstrukturer), matsmältningskanalen inklusive tarmen, men också själva fettvävnaden.

Just fettvävnadens roll håller på att förändras genom vetenskaplig forskning: för bara några decennier sedan ansågs fettcellen vara ett enkelt energilager och skyddsvävnad. I ljuset av ökande modern kunskap är fettcellen i själva verket en komplex och metaboliskt aktiv cell.

Viktminskning förändrar kroppens balans

Viktminskning, eller bantning, förändrar denna balans, bland annat genom att öka hungern och sakta ner metabolismen. Kroppen försöker alltså på många sätt motverka vår efterlängtade viktminskning! Magen utsöndrar mer av hormonet ghrelin, som ökar känslan av hunger och vår aptit.

Samtidigt utsöndrar matsmältningskanalen, inklusive tarmen, bukspottkörteln och fettvävnaden, mindre mättnadssignaler, vilket gör att hjärnan inte känner igen mättnadskänslan som tidigare. Sådana mekanismer är orsaken till att många som har gått ner i vikt återfår sin vikt, trots hårda försök.

Fetma försvinner inte med ett kort projekt, utan med långsiktigt arbete

Om viktminskning ses som ett kortsiktigt projekt eller om metoderna är fel, misslyckas det ofta. Ibland är orsakerna till misslyckad viktminskning för många eller för strikta livsstilsförändringar för snabbt.

Bantning är alltför ofta ett projektbaserat företag eller en viktminskningsprestation, där framgång typiskt bedöms efter hur snabbt vikten minskar på kort sikt. I varaktig viktkontroll ses livsstilsförändringar däremot som en inlärningsprocess, och förändringarna och deras genomförande görs lämpliga för en själv så att resultatet, förutom viktminskning, är t.ex. bättre ork och funktionsförmåga samt mindre hälsorisker och ätrelaterad ångest.

Av många skäl fungerar därför inte ’kalori in – kalori ut’-beräkningen i framgångsrik viktkontroll. Som vikthanteringsläkare möter jag ständigt dessa situationer, och därför presenterar denna bok på ett omfattande sätt de viktiga förändringsområden som du själv kan påverka.

Hur vet jag om jag är överviktig – och hur mäts det?

Man talar om övervikt och fetma när mängden fettvävnad i kroppen överstiger en viss gräns. Som jag berättade i min bok Viktdoktorn är definitionen av övervikt och fetma inom medicinen tydlig. För att definiera övervikt används ofta kroppsmasseindex eller BMI, som kommer från de engelska orden body mass index. Det baseras på förhållandet mellan vikt och längd, och du kan få fram ditt eget kroppsmasseindex genom att beräkna:

Formel för att beräkna kroppsmasseindex: BMI = Din vikt (kg) / Din längd (m) * längd (m).

Kroppsmasseindex kan enkelt beräknas till exempel med en miniräknare. Du kan jämföra resultatet med tabellen nedan, som är lämplig för vuxna, men inte för ungdomar, barn eller till exempel gravida eller äldre personer.

Definitioner av kroppsmasseindex (enligt Världshälsoorganisationen):

Vad berättar kroppsmasseindex – eller berättar det något alls?

För de flesta människor är BMI väl lämpat för att bedöma graden av övervikt eller fetma, men det är inte perfekt. Om du till exempel är mycket muskulös passar inte kroppsmasseindex för dig, eftersom kroppsmasseindex inte skiljer mellan vikt som kommer från muskler eller fettvävnad. I så fall skulle kroppsmasseindex indikera att du är överviktig, när du snarare är muskulös än överviktig.

Midjemått kan vara ett bättre alternativ som mått på fetma

För en helhetsbedömning av din hälsa och vikt finns ett annat minst lika bra mått: midjemått. Midjemått är ett viktigt mått särskilt när du vill veta om du behöver gå ner i vikt även om din vikt ännu inte är särskilt hög. Viktminskning kan vara nödvändig och till nytta för dig även om kroppsmasseindex inte är förhöjt!

Att mäta midjemåttet är särskilt bra för att fastställa fettvävnadens placering. Fett som samlas i bukhålan (som på grund av kroppsformen också kallas ’äppelfetma’) har visat sig ha ett tydligt samband med ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar och typ 2-diabetes.

Så här mäter man midjemåttet

Midjemåttet mäts enklast själv 1-2 cm ovanför naveln på bar hud, eller mitt emellan nedersta revbenet och höftbenets övre kant. Måttbandet får inte vara snett, det ska vara horisontellt, det vill säga på samma höjd fram, bak och på sidorna. Kom ihåg att stå rakt, på båda fötterna. Först andas du in och sedan ut, och måttbandets värde avläses i slutet av utandningen. Måttbandet får inte vara för tight eller för löst.

Midjemått och dess tolkning för män och kvinnor

För att tolka ditt eget midjemått hjälper diagrammet nedan från Hjärtförbundet. Kom ihåg att även här gäller tolkningen endast vuxna, inte till exempel barn, ungdomar eller gravida.

En annan minnesregel som ofta används i Finland lyder som följer: för kvinnor indikerar ett midjemått över 90 cm och för män över 100 cm bukfetma, medan för kvinnor över 80 cm och för män över 90 cm i midjemått kallas bukövervikt.

Vågen är ofta ett ganska ’trubbigt’ verktyg för att mäta framsteg i viktminskning, medan midjemåttet ofta berättar sanningen om fettminskning bättre. Du kan faktiskt följa midjemåttet genom byxstorlek eller antalet hål i bältet: om du märker att du behöver lossa på bältet eller att byxorna är för små, är det dags att ta tag i situationen och försöka stoppa ökningen av midjemåttet.

Kroppssammansättningsmätning hjälper till att berätta om fetma

Ett mer exakt sätt att få en bild av din egen kroppssammansättning är att göra en mätning med en kroppssammansättningsapparat. Ur vikthanteringssynpunkt består kroppen av fett och fettfri vävnad, som inkluderar muskelmassa och till exempel kroppens vatten. Att följa förändringar i fettvävnad och muskelmassa kan vara till hjälp både för den som vill gå ner i vikt och för den professionella som eventuellt behandlar honom eller henne, som en läkare.

Enklare kroppssammansättningsmätare avsedda för konsumenter, det vill säga bioimpedansapparater, utvecklas ständigt men är fortfarande ganska inexakta. Visst kan de vara till nytta som riktningsvisare, särskilt om du alltid använder samma mätare och gör mätningarna vid samma tid på dygnet. Ett säkrare sätt att undersöka kroppens sammansättning är DEXA-apparaten som baserar sig på röntgenstrålning och används mest för att mäta bentäthet. DEXA-apparater är de mest tillförlitliga mätarna av hela kroppens sammansättning.

Painoklinikka kan hjälpa dig med viktkontroll

Övervikt och fetma kan påverka många saker och det handlar absolut inte bara om utseende. Viktkontroll är viktigt för människans hälsa och välbefinnande eftersom det är grundorsaken till många sjukdomar. Till exempel är typ 2-diabetes redan en sjukdom hos barn och unga, och typ 2-diabetes kan utlösas redan i ung ålder på grund av övervikt.

Om du har kämpat med viktkontroll och känner att något borde göras – kontakta Painoklinikka. Med hjälp av våra kunniga vikthanteringsläkare kan vi tillsammans hitta en lösning på din situation.

André Heikius
Medicinsk chef, verkställande direktör